Textutläggningartill
tredje årgångens texter
|
Juhani Martikainen 2002, 2005 |
|
|
|
||
|
Andra
söndagen i advent
20. Och då han blev tillfrågad av fariséerna, när Guds rike skulle komma, Fariséerna väntade på en Messias, som skulle återupprätta det jordiska Israel som en självständig och mäktig nation. svarade han dem och sade: "Guds rike kommer icke på sådant sätt, att det kan förnimmas med ögonen, Guds rike är osynligt i yttre måtto. Visserligen är rikets medborgare synliga, likaså gudstjänstgemenskaper, i vilka de är verksamma, men ingen kan se vilka som har Guds rike inom sig. Endast deras hjärtas bekännelse kan avslöja dem. Guds rike är inte geografiskt avgränsat och styrs inte på ett jordiskt sätt, men det är likväl ett rike, t.o.m. fastare grundat än jordiska riken. Det har ett rikes kännetecken, nämligen egna lagar. Guds rikes lagar är fasta i jämförelse med jordiska lagar, vilka ändras allt efter hand. Guds rikes lagar består oförändrade till evig tid. Guds rikes medborgare lyder under himmelrikets eller evangeliets lag, som har sin grund i Jesu frälsningsgärning. Den 'gärningarnas lag' som Gud gav genom Mose, kan ingen människa följa eller uppfylla, men Jesus har uppfyllt den för oss alla och gett oss en 'trons lag'. Rom. 3:27, 8:2. Var och en som anammar denna trons lag, är medborgare i himmelriket och äger riket med alla dess andliga skatter inom sig. Luk. 6:20, 18:16. 22. Och han sade till lärjungarna: "Den tid skall komma, då I gärna skullen vilja se en av Människosonens dagar, men I skolen icke få det. Det var förhållandevis lätt för lärjungarna att känna sig trygga så länge Jesus vandrade med dem på jorden i synlig gestalt. De fick erfara påtagligt och nära hur han var deras beskyddare. Han såg in i det sista till att de inte råkade illa ut på något sätt. Joh. 18:8,9. 16:4b. 17:12. Efter hans himmelsfärd skulle det bli svårare för dem att lita på Guds makt och omvårdnad. Under tider av förföljelse vill de kristna gärna se något av hur Jesus skipar rätt med makt och myndighet, men han kommer inte att göra det förrän tiden är inne, nämligen vid domen på den yttersta dagen. Gud är nämligen långmodig och tålig och vill att alla människor vänder om från sin onda väg. Därför står han ut med de onda till dess att deras tid är ute. 23. Väl skall man då säga till eder: 'Se, där är han', eller: 'Se, här är han'; men gån icke dit och löpen icke därefter. Det är frestande att fara efter all sorts tecken och under - i stället för att förtrösta fast i tron på evangelium och förbida Jesu dag i stillhet. Man vill också gärna kalla för andligt liv mycket som till det yttre ser ut att vara det, men som i verkligheten inte är det. När Gud visade sig för Elia, kom han varken i stormen, jordbävningen eller elden utan i en stilla susning. 1 Kon. 19:11-12. Intill den yttersta dagen verkar Gud i det fördolda, i stilla tro och inre glädje. 24. Ty såsom ljungelden, när den ljungar fram, lyser från himmelens ena ända till den andra, så skall det vara med Människosonen på hans dag. Jesus visar sig tillräckligt tydligt i sitt ord för våra andliga ögon. Där ger han oss visshet om sig själv och om vår frälsning genom honom. Och när han sedan kommer tillbaka till jorden i synlig gestalt, då ska ingen kunna ta miste på vem som kommer. Då ska också de som inte har velat se honom i hans ord bli tvungna att se honom. Men till dess måste vi nöja oss med att varken han eller hans rike kan iakttas med våra jordiska ögon.
Sammanfattning: Det är mänskligt att vilja se Gud verka synligt och påtagligt. Judarna ville ha ett jordiskt Gudsrike. Jesu lärjungar önskar att Gud skulle regera i sitt rike på ett för alla uppenbart sätt och skipa rätt redan här på jorden. Därför riktar man gärna sin uppmärksamhet på företeelser som man hoppas skulle kunna vara ett sådant Guds synliga regerande. Men det är fåfängt att fara efter sådant, eftersom Jesus är närvarande och verksam på jorden bara i och genom sitt Ord - ända till den yttersta dagen, då han äntligen ska visa sig i sin makt. Och det ska han göra så tydligt då, att ingen kan ta miste. Detta Jesu tal om hans osynliga rike står till synes i kontrast till dagens rubrik 'Din konung kommer i härlighet'. För fariséerna och för vårt jordiska sinne kommer Jesus visserligen anspråkslöst till oss här i tiden, men för tron visar han sin härlighet - mitt i sin anspråkslöshet. Hans gudomliga härlighet är som mest uppenbar i hans förnedring, och det är samma härlighet som vi sedan ska lovprisa i evighet. |
Luk. 17:20-24 (SF1998)
20 Då Jesus blev tillfrågad av fariseerna när Guds rike skulle komma svarade han dem: "Guds rike kommer inte så att man kan se det med ögonen. 21 Inte heller skall man kunna säga: Se, här är det, eller: Där är det. Ty se, Guds rike är mitt ibland er." * 22 Till sina lärjungar sade han: "Det skall komma en tid, då ni längtar efter att få se en enda av Människosonens dagar, men ni kommer inte att få det. 23 Man skall säga till er: Se, där är han, eller: Här är han. Men gå inte dit, och följ inte med. 24 Ty liksom blixten flammar till och lyser från himlens ena ända till den andra, så skall Människosonen vara på sin dag.
NOTER 21 mitt ibland er: I det följande talar Jesus om sig själv (jfr Matt 12:28). |
|
|
|
|
|
|
|
|
|