Textutläggningartill
andra årgångens texter
|
Juhani Martikainen 2002, 2005 |
|
|
|
||
|
Sjuttonde
söndagen efter pingst
21. Och Marta sade till Jesus: "Herre, hade du varit här, så vore min broder icke död. Marta visste, att Jesus hade makt över sjukdomar, men nu kunde hon inte annat än konstatera, att han hade kommit för sent. Hon såg döden som något slutgiltigt och oåterkalleligt. 22. Men jag vet ändå, att allt vad du beder Gud om, det skall Gud giva dig." Vad Marta avsåg med dessa ord är svårt att veta, men de uttrycker i alla fall en viss förtröstan till Jesu person mitt i all bedrövelse. Hon hade liksom Petrus sett på vågorna och blivit förskräckt. Hon hade sett döden, men hade liksom Petrus ändå kvar en viss tro på Jesus, även om hon inte visste hur eller vad han skulle göra i den rådande situationen. 23. Jesus sade till henne: "Din broder skall stå upp igen." Man
måste gå till berättelsens början, som
är bortklippt ur denna text, för att få veta
vad Jesus menade. 24. Marta svarade honom: "Jag vet, att han skall stå upp vid uppståndelsen på den yttersta dagen." Marta svarade vad hon hade lärt sig. Hon förmådde inte tänka att Jesus skulle ha planer på att återkalla Lasarus till livet här och nu. Han hade ju varit död redan flera dagar och hans kropp hade börjat undergå förruttnelse. 25. Jesus sade till henne: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig, han skall leva, om han än dör; Genom att tilltala den döde Lasarus och kalla ut honom ur graven ville Jesus ge en konkret illustration till att de som dör i tron på honom alltjämt är levande. 27. Hon svarade honom: "Ja, Herre, jag tror, att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma i världen." För Marta var Lasarus' död så slutgiltig, att hon inte orkade koncentrera sina tankar på Jesus tal om liv och uppståndelse. Hon tog i stället fasta på orden om att tro på Jesus som den person som finns omtalad i Skrifterna, inte en Messias med makt över den lekamliga döden. 28. När hon hade sagt detta, gick hon bort och kallade på Maria, sin syster, och sade hemligen till henne: "Mästaren är här och kallar dig till sig." Även Maria såg i Lasarus' död något slutgiltigt, och att Jesus obönhörligen hade kommit för sent. 33. Då nu Jesus såg henne gråta och såg, att jämväl de judar, som hade kommit med henne, gräto, upptändes han i sin ande och blev upprörd I bibeln berättas endast om ett fåtal tillfällen då Jesus grät. Vid samtliga tillfällen var grundorsaken människornas otro. Han hade medlidande med människorna för att de inte kunde tro på honom. På grund av deras otro fick de inte se Guds rikes härlighet, som han så gärna hade velat låta dem få erfara. Det var bittert att se människorna gråta ut i hopplös sorg, när han var så nära dem med sin makt. 35. Då sade judarna: "Se, huru kär han hade honom!" Det måste ha varit tungt för Jesus att höra hur människorna misstolkade hans känslor så gruvligen. Visst hade han Lasarus kär, men han sörjde honom inte som död. Hur skulle han kunna göra det, när han avsiktligt hade låtit honom dö för att kunna återuppväcka honom? Och för det andra: Lasarus var minst lika levande för honom som alla de människor som stod runt omkring honom och inte hade en gnutta av tro på hans makt över döden. 36. Men somliga av dem sade: Dessa judar ifrågasatte nu också Jesu förmåga att bota Lasarus' sjukdom. De hade ännu mindre tro på Jesu makt än Marta och Maria. 38. Då upptändes Jesus åter i sitt innersta och gick bort till graven. Graven var en urholkning i berget, och en sten låg framför ingången. 39. Jesus sade: "Tagen bort stenen." Då sade den dödes syster till honom: "Herre, han luktar redan, ty han har varit död i fyra dygn." Här deklarerar Jesus för folket avsikten med det han gör. Återuppväckandet av Lasarus skulle vara ett tecken för folket på att han verkligen var sänd av Fadern. Det var varken hans egen eller människornas sorg och saknad efter Lasarus som fick honom att utföra gärningen. Det var Faderns uppdrag och omsorgen om människornas eviga väl som drev honom. Människorna måste tro att han verkligen var den han var - med makt också över döden. 43. När han hade sagt detta, ropade han med hög röst: "Lasarus, kom ut." Den återuppväckte Lasarus är andligt sett en bild av hela människosläktet, som i Kristi död och uppståndelse åter är levandegjort, nämligen i Guds ögon och på ett juridiskt sätt, genom att Jesus både dog och uppstod som vår ställföreträdare. Men vi har ännu dödens bindlar för våra ögon och runt våra lemmar till dess att de genom Guds ord, evangeliet, blir borttagna, så att vi ser det nya livet och kan börja fungera i det. |
Joh. 11:21-45 (SF1998)
21 Marta sade till Jesus: "Herre, om du hade varit här, skulle min bror inte ha dött. 22 Men också nu vet jag att Gud kommer att ge dig vad du än ber honom om." 23 Jesus sade: "Din bror skall uppstå." 24 Marta svarade: "Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den yttersta dagen." 25 Jesus sade: "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, 26 och var och en som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?" 27 Hon svarade: "Ja, Herre, jag tror att du är Messias, Guds Son, han som skulle komma till världen." 28 Då hon hade sagt detta, gick hon och kallade på sin syster Maria och viskade till henne: "Mästaren är här och kallar på dig." 29 Så snart hon hörde det, reste hon sig och gick ut till honom. 30 Men Jesus hade ännu inte kommit in i byn utan var kvar på det ställe där Marta hade mött honom. 31 Judarna som var hemma hos Maria och tröstade henne, såg att hon hastigt reste sig och gick ut. De följde då efter henne i tron att hon skulle gå till graven för att gråta där. 32 När Maria kom till den plats där Jesus var och fick se honom, föll hon ner vid hans fötter och sade till honom: "Herre, om du hade varit här skulle min bror inte ha dött." 33 När Jesus såg att hon grät och att judarna som följde med henne grät, blev han häftigt upprörd 34 och frågade: "Var har ni lagt honom?" De svarade: "Herre, kom och se." 35 Och Jesus grät. 36 Då sade judarna: "Se, hur han älskade honom!" 37 Men några bland dem sade: "Kunde inte han som öppnade ögonen på den blinde ha hindrat att Lasarus dog?" 38 Jesus blev åter häftigt upprörd och gick till graven. Det var en klippgrav med en sten för öppningen. 39 Jesus sade: "Tag bort stenen!" Den dödes syster Marta sade till honom: "Herre, han luktar redan, det är fjärde dagen." 40 Jesus sade till henne: "Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?" 41 De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: "Fader, jag prisar dig för att du hör mig. 42 Själv vet jag att du alltid hör mig, men för att folket som står här skall tro att du har sänt mig bad jag denna bön." 43 När han hade sagt det ropade han med hög röst: "Lasarus, kom ut!" 44 Då kom den döde ut, med fötter och händer inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade till dem: "Befria honom och låt honom gå." 45 Många judar, som hade kommit till Maria och sett vad Jesus gjorde, kom till tro på honom.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|