Textutläggningartill
andra årgångens texter
|
Juhani Martikainen 2001, 2004 |
|
|
|
||
|
Nyårsdagen
12. Jesus sade till sina lärjungar: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror på mig, han skall själv göra de gärningar som jag gör; och ännu större än dessa skall han göra. Ty jag går till Fadern, Den som tror att Jesus är den han är - med vad det innebär: den utlovade Messias, Världens Frälsare, Guds Son, allsmäktig Gud - han skall göra d.v.s. han kommer att göra likadan undergärningar som Jesus och t o m ännu större ting än de. Grunden till den makt som de troende ska få är Jesu gång till Fadern som hela världens representant. Jesus skulle genom sitt lidande för världens synder återförena världen med Fadern och därigenom försätta dem som tror på honom i en maktsituation med tillgång till gudomliga resurser - genom honom. Orsaken till att de troende kommer att göra större underverk än de som Jesus gjorde då i människornas åsyn ligger i skillnaden mellan timliga och eviga under. De synliga underverken är gjorda i den värld som förgår och är som sådana inte i klass med vad som görs i den andliga världen, där människor ges andligt liv, andlig syn och hörsel. Att förlåta synder är svårare och förmer än att bota en lam. Att ge andligt liv åt någon är förmer än att väcka upp någon från den lekamliga döden till ett lekamligt liv, varifrån han igen måste dö. 13. och vadhelst I bedjen om i mitt namn, det skall jag göra, på det att Fadern må bliva förhärligad i Sonen. Orden 'vadhelst I bedjen om' är sagda till lärjungarna, och därmed är underförstått, att rikets barn med sitt nya sinne inte ber om annat än sådant som är till gagn ur rikets synvinkel t.ex. 'Herre, öppna dennes ögon, att han ser sina synder förlåtna i ditt blod.' Orden 'i mitt namn' innebär detsamma. Att göra något i Jesu namn är att göra det med hans fullmakt och på hans uttryckliga uppdrag i linje med hans önskan, nämligen för hans himmelrikes bästa. Detta förutsätter en rätt kunskap i Jesu lära. Enbart bönetillägget ' i Jesu namn' garanterar ingalunda att man verkligen ber i Jesu namn. Tvärtom missbrukas Jesu namn mycket ofta på detta sätt. Jesus lovar själv utföra det begärda - 'för att Fadern må bliva förhärligad i Sonen'. 'Faderns förhärligande' är motivet till Jesu verksamhet, inte människors jämmer och gnäll. På samma sätt är hela frälsningsverket till Faderns förhärligande, eftersom initiativet till det utgick från Fadern, inte från människan. Då Fadern är alltings upphov och uppehållare, sker allt till hans förhärligande. Så är aldrig människan heller upphov eller initiativtagare ens till sin egen bön. Den sanna bönen är alltid verkad av Guds Helige Ande i dem som är hans barn i tron. Visst får och bör vi be för sjuka - men inte för sjukdomarnas skull, utan 'för Guds förhärligande'. Detta hör intimt samman med det första budet, att älska Gud över allting. Det finns oändligt med rum för Guds förhärligande. Hur mycket han än blir förhärligad, går förhärligandet ändå aldrig utöver hans gudomliga fullkomlighet i kärlek och omsorg. Och vår bön behöver naturligtvis inte gälla bara botandet av sjukdom. Vi kan också be om kraft till att genomlida de prövningar som Gud lägger framför oss. Han förhärligas minst lika mycket så. Han förhärligas genom all bön som bedes i tro.
Sammanfattning Texten är tagen ur ett sammanhang, där Jesus talar om sin gång till Fadern. Denna gång till Fadern skulle han företa som vår representant, så att vi skulle i hans person återförenas med Fadern i rättfärdighet - från att alltsedan syndafallet ha varit skilda från honom p g a synden. Återföreningen med Fadern genom Jesus innebär inte bara återvunnen rättfärdighet, utan också tillgång till den allsmäktige Faderns resurser. När Jesus uttalade textorden till de tolv, var han själv ännu deras kontaktperson till Fadern, men genom hans gång till Fadern har vi nu fri tillgång till Fadern - i Jesu namn. Uttrycket 'i Jesu namn' innefattar således allt det som Jesus har vunnit åt oss genom sin gång till Fadern. Att göra något i Jesu namn är detsamma som att göra det med användande av denna innebörd, varav följer att det man gör också är i linje med Jesu lära och vilja. Men att uttala orden 'i Jesu namn' utan att ändå göra det är att missbrukas Guds namn. |
Joh. 14:12-14 (SF1998)
12 Amen, amen säger jag er: Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra, ty jag går till Fadern. 13 Och vad ni än ber om i mitt namn, skall jag göra, för att Fadern skall bli förhärligad i Sonen. 14 Om ni ber om något i mitt namn, skall jag göra det. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|