Textutläggningar till andra årgångens evangelitexter enligt Finlands evangelisk-lutherska kyrkas evangeliebok 2000		Juhani Martikainen 2004
Tredje söndagen i advent, alternativ text Bered väg för konungen Joh. 1:35-37   Johannes Döparen hade genom ett tecken av Gud fått veta vem Jesus var, och han hade döpt honom och vittnat för folket om honom. 35. Dagen därefter stod Johannes åter där med två av sina lärjungar. 36. När då Jesus kom gående, såg Johannes på honom och sade: "Se, Guds Lamm!" Jes. 53:7. Johannes hade genom ett tecken från Gud i form av en duva fått veta vem som var detta Guds Lamm, den i profetiorna utlovade Messias, och han kunde nu peka ut honom för folket. 37. Och de två lärjungarna hörde hans ord och följde Jesus. Den ene av de två var Andreas, som sedan blev en av Jesu tolv lärjungar. Vers 40. Den andre kan ha varit evangelisten Johannes, som brukar undvika att nämna sig själv. Det förefaller som om dessa två redan hade väntat på att få veta vem som var 'Guds Lamm', eftersom de genast efter Johannes Döparens vittnesbörd började följa Jesus. Johannes hade ju i sin predikan vittnat om Jesus och hänvisat folket till honom och sagt, att det var på honom som de skulle tro. Apg. 19:4. Av uttrycket 'Guds Lamm', som Johannes Döparen använde om Jesus, kan man förstå att Johannes kände väl till Jesajas profetia om 'Herrens lidande tjänare'. Denna insikt var grunden för Johannes' predikan, vilken gick ut på omvändelse till tro på syndernas förlåtelse genom just detta Guds offerlamm. Apg. 2:38. I vers 29 finns en fullständigare version av Johannes vittnesbörd om Jesus: 'Se Guds Lamm, som borttager världens synd!' Johannes' predikan om offerlammet gick nämligen hand i hand med en uppmaning att erkänna sig som syndare. Budskapet om förlåtelsen skulle inte kunna vara till glädje för andra än dem som erkänner sin synd. I det korta uttrycket 'Guds Lamm' innefattar Johannes således hela evangeliet om frälsningen genom Guds offerlamm Kristus. Vart och ett av orden i 'Se Guds Lamm' innehåller en hel predikan i sig. Ordet 'se' anger att frälsningen ska tas emot genom ett seende, ett andligt seende, genom vilket man ser och förstår vad Jesu namn innebär för oss syndare. Att 'se' är något helt annat än att söka sig fram till något genom mänskliga och filosofiska spekulationer. Kristus serveras oss färdigt synlig i evangeliet. Genom att se honom där sådan som han beskrivs äger man allt vad frälsningen från syndens herravälde till Guds rike innebär. Ordet 'Guds' anger att frälsningen inte till någon del är ett människoverk. Det fanns ingen möjlighet alls för oss att frälsa oss själva från synden och dess följder. Det krävdes ett ingripande utifrån av Gud själv. Och han gjorde det gudomligt fullkomligt och färdigt genom sin Son. Det är ett verk som Gud alltså har utfört utom oss och som vi får tillägna oss genom det förut nämnda seendet. Inom parentes sagt är också seendet är ett Guds verk, men inte Sonens utan Andens. Vad ordet 'Lamm' innebär finns beskrivet i bl.a. Jes 53. Det anger bl.a. att Jesus som offrades för sonande av vår synd var i sig själv oskyldigt och rent enligt förebilderna i gamla testamentet. 2 Mos. 12:5. Likasom israeliterna skulle slakta och äta påskalammet när de beredde sig för avfärd från slaveriets land, så ska också vi på ett andligt sätt äta det dödade Guds Lamm till tro på våra synders förlåtelse genom honom och så lämna det ofruktbara otroslivet under världens furste djävulen. _________ Innehållet i denna text är egentligen mycket större och mera centralt kristocentrisk än den ram som ges av dagens rubrik, men innefattar visserligen också vägberedandet för Kristus d v s predikan, vad en rätt predikan om Kristus ska innehålla.		Joh. 1:35-37 (SF1998)     35. Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. 36. När han såg Jesus komma sade han: "Se Guds lamm!" 37. De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde Jesus.
Innehåll | Förkortningar |