Textutläggningar till första årgångens evangelitexter enligt Finlands evangelisk-lutherska kyrkas evangeliebok 2000		Juhani Martikainen 2004
Adertonde söndagen efter pingst En kristen människas frihet Luk. 14:1-6   1. När han på en sabbat hade kommit in till en av de förnämligaste fariséerna för att intaga en måltid, hände sig, medan man där vaktade på honom, 2. att en vattusiktig man kom dit och stod framför honom. 3. Då tog Jesus till orda och sade till de lagkloke och fariséerna: "Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten, eller är det icke lovligt?" Matt. 12:9 f. Mark. 3:1 f. Luk. 6:6 f. 13:14 f. 4. Men de tego. Egentligen visste dessa lärda judar att kärleksbudet går före sabbatsbudet, (Matt. 22:36 f.) men de ville inte säga det, eftersom det skulle betyda ett erkännande av att de hade tolkat lagen fel i sina 'äldstes stadgar'. Då tog han mannen vid handen och gjorde honom frisk och lät honom gå. När nu judarna inte hade velat ta ställning och svara, var det Jesu tur att handla. 5. Sedan sade han till dem: "Om någon av eder har en åsna eller en oxe, som faller i en brunn, går han icke då strax och drager upp den, jämväl på sabbatsdagen?" Judarnas tolkning och tillämpning av Mose lag brister i logik, när de nog utför ett arbete på sabbatsdagen inför hotet av en ekonomisk förlust men nekar hjälp till en lidande människa med hänvisning till sabbatsbudet. 6. Och de förmådde icke svara något härpå. En sådan utklassning måste ha känts pinsam och retat de lärda judarna. En olärd förkunnare beslår dem offentligt med förande av falsk lära. Konflikten finns mellan judarnas misstolkning av de gammaltestamentliga seremoniernas syfte och Jesu framställning av lagens verkliga innebörd. Judarna hade sänkt Mose lags krav för sig själva för att kunna åstadkomma sin egen rättfärdighet. De menade, att all rättfärdighets vinnande låg i att följa lagens yttre ceremonier så väl som möjligt. De hade i sina 'äldstes stadgar' gjort sig en så detaljerad och överdriven tolkning av lagens yttre föreskrifter, att de därmed gjorde om intet dess egentliga innehåll och syfte. Mark. 7:9. I detta exempel upphävde judarna kärleksbudet genom att med hänvisning till sabbatsbudets direktiv om arbetsfri dag förbjuda hjälp till medmänniskor. Den jordiska sabbatsdagen är ett provisorium, en bild som vittnar om den verkliga och eviga sabbatsdagen, som Kristus har berett genom sitt offer. Budet 'Tänk på vilodagen, så att du helgar den' gällde visserligen som en ordning för det gamla förbundet mellan Gud och Israels folk, men dess innersta mening åsyftar den eviga vilodag från slaveriet under synden som Jesus åstadkom genom sin död för världen. Budets innebörd är i nytestamentlig mening: 'Helga Kristi verk genom att sätta tro till evangeliet'. Sen står det visserligen var och en fritt att efter förebild av det gamla förbundets ordning avskilja en särskild veckodag som jordisk vilodag. Rom. 14:5 f. Kol. 2:16 f. [Mera härom i t ex Luthers stora katekes] Frihet är ett relativt begrepp. Den som Jesus befriar från slaveri under egna falska föreställningar binder han istället till sig själv och sanningen. Men att vara bunden till honom och sanningen betyder liv och salighet i motsats till dom och evig pina som följer på tjänst i synden och otron. Man ska inte missta sig och mena, att Jesu undervisning om vad som är falskhet och vad som är sanning är något som vi utan vidare kan följa och praktisera. Tvärtom framgår det i evangelierna, att inte ens de i Skrifterna lärda förmådde kasta av sig sin villfarelse, fastän de blev överbevisade. Befrielsen till Kristi sanning är uteslutande ett verk av Guds Ande efter hans goda vilja och behag. Men när vi av Guds nåd har blivit födda in i Kristi frihet med förstånd i andliga ting, då har vi goda möjligheter att bli ledda av Ordets undervisning om vad som innefattas i 'en kristen människas frihet'.		Luk. 14:1-6 (SF1998)     1. När Jesus en sabbat gick in för att äta hos en av de ledande fariseerna, vaktade de på honom. 2. Och se, en man som led av vatten i kroppen stod framför honom. 3. Jesus frågade de laglärda och fariseerna: "Är det tillåtet att bota sjuka på sabbaten eller är det inte tillåtet?" 4. Men de teg. Han rörde då vid mannen och botade honom och lät honom sedan gå. 5. Och han sade till dem: "Om någon av er har en son eller så bara en oxe som faller i en brunn, skulle han då inte genast dra upp honom även om det vore sabbat?" 6. Det kunde de inte svara på.
Innehåll | Förkortningar |