Textutläggningartill
första årgångens evangelitexter
|
Juhani Martikainen 2004 |
|
|
|
||
|
Sextonde söndagen efter
pingst
I det föregående har Jesus talat om hur omöjligt det är att tjäna Gud och Mamon samtidigt, eftersom dessa är varandras motsatser. Den som tjänar Mamon tjänar inte Gud. I föreliggande text, som börjar med ordet 'därför', åskådliggör han det dåraktiga i vårt Mamonsdyrkande. 25. Därför säger jag eder: Gören eder icke bekymmer för edert liv, vad I skolen äta eller dricka, ej heller för eder kropp, vad I skolen kläda eder med. Vårt Mamonsdyrkande kommer sig av otron. Vi ser på de jordiska tingen som om de vore till antingen av en slump eller av vår egen förtjänst, fastän de är Guds gåvor. De är inte Mamon i sig själv, men de blir Mamon i vårt sätt att se på dem. Genom att inte räkna med Gud ifråga om våra jordiska behov och ting, hopar vi bekymmer på våra egna axlar. Att ha en naturlig omsorg och plikttrohet mot vårt eget liv och deras som vi har att vårda, det hör oss till, men samtidigt bör vi ha för ögonen, att ingenting står i vår egen makt. Däri ligger skillnaden på att tjäna Gud och att tjäna Mamon: Ser jag detta livets goda som mitt eget verk eller som Guds gåva? Är icke livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? Varför fäster vi oss så särskilt vid mat och kläder och andra yttre ting, som om de vore viktigast? Eftersom Gud har gett oss livet och kroppen, varför skulle han då inte sköta om att vi också hålls vid liv och har något att klä oss med? 26. Sen på fåglarna under himmelen: de så icke, ej heller skörda de, ej heller samla de in i lador; och likväl föder eder himmelske Fader dem. Ären I icke mycket mer än de? Allt vi har av krafter, hälsa och möjligheter är oss tillmätta av Gud och vårt livs längd bestämd av honom. Vi gör oss bara onödigt besvär och bekymmer genom att bortse från detta och i otro försöka ta över något av hans gudomliga makt. 28. Och varför bekymren I eder för kläder? Beskåden liljorna på marken, huru de växa: de arbeta icke, ej heller spinna de; Hedningarna lever för Mamon, eftersom de inte har den kunskap om Gud som vi kristna har fått. Men för oss finns det ingen orsak att leva på samma sätt. Vi har fått undervisning om Guds omsorg om sina skapade verk och om människan i synnerhet. Han har uppenbarat sin kärlek till oss genom att utge sin egen son i döden för vår frälsning. Och som allvis och allvetande känner han alla våra behov. 33. Nej, söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder. Hur vi än söker, strävar och arbetar för att skaffa oss mer av denna världens goda, ska ändå allt tas ifrån oss en dag. Mer än så kan vi aldrig få ihop åt oss. Om detta förgängliga då är allt som vi har levat för och hoppats på, då är vi verkligen ömkansvärda. Den däremot som sätter sitt hopp till Guds nåd och goda behag till oss genom Sonen, äger utom Guds ynnest och evigt liv också allt vad han behöver för detta livet. 34. Gören eder alltså icke bekymmer för morgondagen, ty morgondagen skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga." Vi har nog av att tänka på det vi har för händer och som tillkommer oss att sköta. De uppgifter som föreläggs oss var dag är en tillräcklig börda för oss människor. Vår framtid och välgång ligger i vår himmelske Faders händer, likasom också våra krafter och vår hälsa. Därför bör vi förtrösta på honom för framtiden och morgondagen, ja för nästa timme och minut. Utan hans välsignelse förmår vi ingenting. 'Om Herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som bygga därpå.' Psalt. 127:1. |
Matt. 6:25-34 (SF1998)
25. Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna? 26. Se på himlens fåglar. De sår inte, de skördar inte och samlar inte i lador, och ändå föder er himmelske Fader dem. Är inte ni värda mycket mer än de? 27. Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? 28. Och varför gör ni er bekymmer för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. 29. Men jag säger er att inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 30. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står på ängen och i morgon kastas i ugnen, hur mycket mer skall han då inte klä er? Så lite tro ni har! 31. Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med? 32. Efter allt detta söker hedningarna, men er himmelske Fader vet att ni behöver allt detta. 33. Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. 34. Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|