Textutläggningartill
kyrkoårets evangelitexter
|
Juhani Martikainen 2003 |
|
|
|
||
|
Första söndagen efter
trettondagen
13. Därefter kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att låta döpa sig av honom; Det var inte så att Johannes kallade Jesus att komma till dopet. Jesus kom efter sitt eget och Faderns beslut. Det var nämligen genom dopet som han skulle officiellt och offentligt åta sig uppdraget att vara syndabortbäraren för hela världens synd. Att Jesus kom till dopet på eget initiativ står i harmoni med allt hans kommande till vår undsättning. Hela frälsningsverket, både kollektivt och enskilt, sker på Guds initiativ, eftersom ingen människa har varit eller är i stånd att begära Kristus till sig innan hon är uppväckt ur den andliga döden och född på nytt ovanifrån. Att Jesus kom från Galileen, hedningarnas land, i motsats till de fromma judarnas Judeen, må gärna ses som en bild av hur vi alla behöver komma bort från vårt liv i hedendom och otro - just genom att bli döpta till andligt liv. 14. men denne ville hindra honom och sade: "Jag behövde döpas av dig, och du kommer till mig!" Johannes hade redan blivit på det klara med att Jesus inte var en syndare som andra människor utan en rättfärdig man utan behov av att få sina synder förlåtna. Hur Johannes hade fått veta detta nämns inte, men det är naturligt att Johannes åtminstone först samtalade med människorna innan han döpte dem. Johannes var medveten om den stora skillnaden i renhet och rättfärdighet mellan sig själv och Jesus. Trots att Johannes döpte andra och predikade för andra var han själv en syndare som de, men Jesus var rättfärdig och helig över alla. Mänskligt sett skulle Jesus inför allmänheten komma att framstå som en vanlig förlåtelsebehövande syndare ifall han lär sig döpas, och Johannes skulle själv med orätt framstå som varande på samma nivå med Jesus. Detta ville Johannes med sin känsla för rätt och riktighet inte gå med på. 15. Då svarade Jesus och sade till honom: "Låt det nu så ske; ty det höves oss att så uppfylla all rättfärdighet." Naturligtvis var Jesus i vilket fall som helst kommen för att bära och sona världens synder genom sin död, men till detta syndabärande hörde att i alla stycken - också ceremoniellt - underkasta sig förnedringen till syndare. Jesus skulle bekänna sig som syndare - i vårt ställe som vår ställföreträdare. Då tillstadde han honom det. Johannes förstod att Jesu mening och vilja var den rätta och skulle följas. Därför disputerade han inte med honom vidare om saken utan skred till verket. 16. Och när Jesus var döpt, steg han strax upp ur vattnet; Jesus hade inte behov av att vidare få undervisning och tröst genom Johannes, eftersom han av sig själv inte hade någon synd på sitt samvete så som andra människor. och se, då öppnades himmelen, 'Himmelen öppnades' är ett talande uttryck för hela frälsningen, som kom oss människor till del genom att Jesus tog på sig vår synd. och han såg Guds Ande sänka sig ned såsom en duva och komma över honom. Det sägs inte om också någon annan än Johannes såg duvan, men det var Johannes som hade fått profetian om duvan (Joh. 1:33), för att han av det tecknet sedan skulle kunna vittna om Jesu sanna identitet som Messias inför infolket. Bara den som har fått information om tecknets innebörd kan använda sig av det. 17. Och från himmelen kom en röst, som sade: "Denne är min älskade Son, i vilken jag har funnit behag." Genom att Jesus gick in under dopet blev det uppenbart att han var den som uppfyllde Faderns vilja och därigenom var älskad av Fadern. Joh. 10:17. Faderns behag till Sonen var visserligen inte något genom dopet plötsligt påkommet utan ett alltsedan evighet för handen varande behag, men det uppenbaras för oss i och med Sonens inträdande i hans uppdrag.
Sammanfattning Genom dopet åtog sig Jesus offentligt bärandet och sonandet av våra synder. Men hans dop var ett dop till hans egen död. D v s han begärde genom sitt dop förlåtelse för våra synder med hänvisning till sin egen död för syndens skull. Och denna hans begäran för oss bifölls också genast. Till tecken därpå öppnades himmelen genast och Guds Ande sänkte sig ned till jorden - för oss alla, eftersom Jesus då hade blivit vår ställföreträdare. För Jesus själv i hans syndfria gestalt var himmelen alltid öppen och Anden förenad med honom och Fadern i samma gudom. Så är hela världen döpt kollektivt i Jesu dop, så att den har begärt och erhållit förlåtelse för sin synd på grund av Jesu ställföreträdande död. Detta är ett fullbordat faktum i Gud Faders ögon. Men Jesu nåd ges åt oss personligen tilll åtnjutande genom vårt personliga dop och evangeliets predikan. |
Matt. 3:13-17 (SF1998)
13. Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. 14. Men Johannes försökte hindra honom och sade: "Det är jag som behöver döpas av dig, och du kommer till mig." 15. Jesus svarade honom: "Låt det ske nu. Ty så bör vi uppfylla all rättfärdighet." Då lät han det ske. 16. När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Och se, himlen öppnades, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom. 17. Och en röst från himlen sade: "Denne är min Son, den Älskade. I honom har jag min glädje." |
|
|
|
|
|
|
|
|
|