Textutläggningar till första årgångens texter enligt Finlands evangelisk-lutherska kyrkas evangeliebok 2000		Juhani Martikainen 2003
Tredje söndagen i advent Bered väg för konungen Matt. 11:2-10   2. Men när Johannes i sitt fängelse fick höra om Kristi gärningar, sände han bud med sina lärjungar Luk. 7:18 f. 3. och lät fråga honom: "Är du den som skulle komma, eller skola vi förbida någon annan?" 4. Då svarade Jesus och sade till dem: "Gån tillbaka och omtalen för Johannes, vad I hören och sen: 5. blinda få sin syn, halta gå, spetälska bliva rena, döva höra, döda uppstå, och 'för fattiga förkunnas glädjens budskap'. Jes. 35:5 f. 61:1. Luk. 4:18. 6. Och salig är den, för vilken jag icke bliver en stötesten." Luk. 2:34. Eftersom Johannes hade fått duvans tecken på vem som var Messias och han frimodigt hade vittnat om honom, har man ibland tänkt att Johannes inte lät fråga detta av Jesus för sin egen skull utan av omsorg om sina lärjungar. Visserligen är det inte omöjligt att han därvid tänkte på sina lärjungar och ville stärka dem i deras tro, men Johannes själv ville säkert också gärna ha fler vittnesbörd om Jesu Messiasidentitet, trots att han inte tvivlade på det tecken som han redan hade fått. Nu var det så att Jesus började sin verksamhet sent i förhållande till Johannes, och Johannes hade kanhända inte varit med och sett på en enda gång, när Jesus utförde något Messiastecken. Johannes ville därför ha bekräftat att de under,som han i fängelset hörde talas om, verkligen var dessa tecken som var nämnda i skrifterna. Således svarar Jesus med att citera profetiorna om sina gärningar, men nu i presensform som pågående händelser. Skrifternas Messiasprofetior var ett centralt och aktuellt ämne för judarna, kanske också särskilt under den romerska ockupationstiden, och även Johannes tycks ha känt till dem. Tillägget 'Salig är den, för vilken jag icke bliver en stötesten' ger ytterligare ett kännetecken på Jesus som Messias. Ingen annan än Gud själv kan proklamera en sådan makt över människors själar: Den som tror skrifternas vittnesbörd om Jesus som Messias är salig, 'men den som inte tror är fördömd'. Nu fick alltså Johannes med sina lärjungar bekräftat via skrifternas profetior att Jesus var den Messias 'som skulle komma' och som man väntade på. På liknande sätt ges tron åt oss sentida människor: via skrifterna. Men nu har vi därtill Nya testamentets skrifter om den fullbordade frälsningen. Det finns inget annat sätt att få tron på Kristus och hålla den vid liv än att få den via skrifternas vittnesbörd. De människor som såg Jesus göra sina Messiastecken, men inte kunde sammanlänka dem med profetiorna, begapade undren utan att förstå vad det var fråga om. De hade på förhand gjort sig en mänsklig önskeförställning om en världslig Messias och avvisade därför skrifternas egentliga innehåll. 7. När dessa sedan gingo bort, begynte Jesus tala till folket om Johannes: "Varför var det I gingen ut i öknen? Var det för att se ett rör, som drives hit och dit av vinden? Luk. 7:24 f. 8. Eller varför gingen I ut? Var det för att se en människa, klädd i fina kläder? De som bära fina kläder, dem finnen I ju i konungapalatsen. 9. Varför gingen I då ut? Var det för att se en profet? Ja, jag säger eder: Ännu mer än en profet är han. 10. Han är den, om vilken det är skrivet: 'Se, jag sänder ut min ängel framför dig, och han skall bereda vägen för dig.' Mal. 3:1. Folket hade kommit till Johannes i öknen för att 'se en profet'. Men hade de tagit vara på hans budskap, nämligen Jesus som Messias och världens Frälsare? Utan sitt budskap var Johannes ingenting att se: en fattig figur i kamelhårskläder. Men på grund av det himmelska budskap som han hade fått var han t o m mer än en profet. Profeterna såg Guds Son som ett löfte i framtiden. Johannes däremot vittnade om honom som närvarande. Och inte nog därmed, utan Johannes verkade redan i och genom evangeliets kraft på samma sätt som Jesus själv i överensstämmelse med orden som han uttalade före sin offerdöd: 'Redan nu får den som skördar.. . samla in frukt till evigt liv". Joh. 4:36. På samma sätt är nu var och en som förkunnar evangeliet om den fullbordade frälsningen 'mer än en profet'. Johannes vägberedning för Jesus bestod i att han vittnade om honom som Guds Lamm som borttager världens synd och att han döpte människor till syndernas förlåtelse i kraft av Jesu verk. Att bereda väg för Jesus är inte att förstå så att vägen bereds först och Jesus kommer på den därefter. Vägen för Jesus bereds nämligen genom evangeliet om honom, och han är själv detta livgivande evangelium, Guds Ord. Johannes verkade visserligen strax innan Jesus började sin predikoverksamhet, men det var ändå Jesus själv som verkade redan i Johannes vittnesbörd, likasom han har verkat i alla tider genom sina profeter och så berett väg för sig själv i människornas hjärtan.		Matt. 11:2-10 (SF 1998)   2. Johannes fick i fängelset höra talas om Kristi gärningar. Han sände då bud med sina lärjungar 3. och frågade honom: "Är du den som skulle komma*, eller skall vi vänta på någon annan?" 4. Jesus svarade dem: "Gå och berätta för Johannes vad ni hör och ser: 5. Blinda får sin syn, lama går, spetälska blir rena, döva hör, döda uppstår och för fattiga predikas glädjens budskap. 6. Och salig är den som inte tar anstöt av mig." 7. När de hade gått, började Jesus tala till folket om Johannes: "Vad gick ni ut i öknen för att se?Ett strå som vajar för vinden? 8. Om inte, vad gick ni ut för att se? En man klädd i fina kläder? Se, de som bär fina kläder finns i kungapalatsen. 9. Men vad gick ni då ut för att se? En profet? Ja, det säger jag er: Han är ännu mer än en profet. 10.Det är om honom det står skrivet: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han skall bereda vägen för dig.* _________________________ NOTER 3. den som skulle komma: Ordagrant: "Den kommande". Dvs den väntade Messias. 10. Mal 3:1.
Innehåll | Förkortningar |