31 december

Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.


Tacka HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar i evighet. - Ps. 118:1

Denna vers är en tacksägelse för alla de välgärningar, som Herren Gud dagligen och oupphörligt i allt bevisar hela världen, både goda och onda människor. Men du skall inte läsa dessa ord kallt och liknöjt, utan tänka, att det är levande, sanna och rika ord, som omfattar och uttrycker så oändligt mycket. De säger oss att Gud är mild, och villig att alltid hjälpa och göra väl och att han inte blir vred eller straffar. Han måste väl göra det och blir i stort sätt tvingad därtill genom människornas oavlåtliga, obotfärdiga och förhärdade ondska. Men en människa skulle aldrig vänta så länge som Gud. Ty Gud vill vara evig.

Därför borde med allt skäl varje människa dagligen, ja, alla ögonblick ha denna vers i sin mun, så ofta hon äter, dricker o.s.v. eller så ofta hon begagnar sina lemmar, sin kropp eller sin egendom för att hon skulle tänka på, att, så framt inte Gud skulle skänka henne allt detta, så skulle hon vara tvungen att leva utan det som här blivit nämnt. Därför borde hon tacka Herren och säga: Nå väl, du är ändå en vänlig god Gud, som alltid och oavlåtligt bevisar riklig godhet och välgärning mot mig ovärdige och otacksamme. Lov och tack till dig därför!

Ty Gud låter det onda drabba oss endast för att han därigenom vill väcka oss ur sömnen och likgiltigheten till att se allt vad vi ännu får åtnjuta. Vi skall inte tänka på olyckor, utan ständigt behålla Guds godhet och sanning för våra ögon, så skall vi rikligen övervinna livets strid. Tacken Herren, ty han är god, ty hans nåd varar i evighet.


Logos-mappen