11 oktober

Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.

 

Detta är mitt blod, förbundsblodet, som är utgjutet för många till syndernas förlåtelse. Matt. 26: 28.

Dessa ord är nu ett tillräckligt bevis för att vi med våra gärningar inte kan uträtta något för vår frälsning. Ty att vinna syndernas förlåtelse är inte så lätt som de verkheliga menar.

Skall man få syndernas förlåtelse, så måste någonting helt annat och vida större ske, än vad jag kan uträtta. Gud hör mig inte på grund av min fasta, min vaka eller min bön. De verkheliga måste ju även bekänna, att vår Herres Kristi lidande och död är något helt annat än min bön, mina goda gärningar, mitt lidande, mitt allmosegivande och mitt fastande. Den som vill föra sådant i striden mot synd, död och djävul, han kommer snart till korta.

Det behövs en annan man, andra gärningar och en annan förtjänst för att fullgöra för synden och för att kunna bära Guds vrede. Den som vill upphöja sin egen förtjänst och gärning så högt, att han vill bruka den som vapen mot synden, han försmädar Kristi blod, hans offer och bön, ty han sätter sitt offer och sin bön lika högt som Kristi offer och bön. För sådan styggelse skall man flitigt vakta sig.


Logos-mappen