29 Augusti

Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.


Jag skall välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig skall alla släkter på jorden bli välsignade. - 1 Mos. 12:3

Genom och i Adam har vi alla fallit i synd och kommit under förbannelsen. Denna förbannelse ligger över oss allt från det vi föds. Allt, som kommer av kvinna, är ett vredens, dödens och den eviga fördömelsens barn, underkastat djävulen. Ty denna förbannelse går över hela det mänskliga släktet.Det betygar dessa ord allraförst. Ty skall alla släkten bli välsignade, så måste de först ha varit utan välsignelse.

Då Herren därför tillsäger Abraham en sådan välsignelse, följer därav att varje människa i sig själv är förbannad. Sålunda nedslår detta ord allt, vad människan själv kan och förmår. Med all sin klokhet, goda gärningar, dygder, fria vilja och hela liv kan en människa som saknar tron inte vara annat än förbannad. Varför? Därför att det hon gör inte utgått ur denna välsignelse. Om det inte utgår ur denna välsignelse så är det till intet nyttigt. Han säger inte heller: De skall själva förvärva sig välsignelse, eller den skall komma från dem själva. Då den nu inte finns hos dem, måste de vara förbannade, ty något mittemellan finns inte.

Äger man denna välsignelse, så är allt väl, men är man utan denna välsignade säd, så är allt förlorat, det må lysa hur mycket som helst.


Logosmappen