27 februari

Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.


Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. - Joh. 3: 17

Här hör vi, att Kristus är sänd för att göra dem saliga, som är dömda och fördömda, för att vi skall veta, att han har kommit för vår skull, som känner och erkänner detta. Till dem som är förskräckta för sitt elände och sin fördömelse är dessa vänliga ord sagda: Så älskade Gud världen, d.v.s. just till dem, som inte känner hos sig denna kärlek, utan idel vrede och fördömelse. Gud har sänt sin Son, inte till att döma utan att saliggöra dem, som redan är dömda. För de andra predikar man detta förgäves, ty den som inte tror, att han är en syndare och att han är fördömd, han kan ännu mindre tro, att han blir salig allenast genom Kristus.

Därför läres här, att man, för att vinna himmel och salighet, endast behöver känna sig själv och Kristus rätt och inför Fadern kan hänvisa till honom. Och så bör man låta Kristus och ingenting annat vara sin mat och näring. Tänk om var och en skulle komma ihåg ett sådant bibelord, när man skall dö, och tar de sista andetagen. Tänk, om man då skulle komma ihåg det här ordet, att Herren inte har kommit för att döma världen, utan för att göra henne salig, en sådan människa skulle inte gå förlorad.

Ty det kommer inte an på, hur värdig eller ovärdig du är, det är redan en avgjord sak, att vi allesamman är syndare och värda fördömelsen; utan det beror på, om du tror på Kristus eller inte. "Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn." Joh 3:18 - Tror du, så är du redan hjälpt och blir inte fördömd, men tror du inte, så förblir fördömelsedomen kvar över dig.


Logos-mappen