10 februari

Ur Resekost, betraktelser för var dag i året, samlade ur Martin Luthers skrifter.


Löna inte ont med ont eller skymf med skymf. Tvärtom skall ni välsigna, eftersom ni är kallade att ärva välsignelse. - 1 Petr. 3:9

Här beskrivs ytterligare kärleken, hur vi skall bemöta dem, som förolämpar och förföljer oss. Då man gör er ont - vill han säga - skall ni göra gott. Då man hånnar och förbannar er, tacka ni då Gud och välsigna. Detta är kärlekens storverk. Herre, hur sällsynta är inte sådana kristna! Men varför skall vi löna ont med gott? Därför - säger han - att ni äro kallade för att få välsignelse till arvedel. Det skall uppmuntra er att handla så.

I Skriften kallas vi kristna välsignelsens folk eller ett välsignat folk. Ty Gud säger till Abraham, 1 Mos. 12: "I dig skall alla släkter på jorden bli välsignade." Eftersom Gud nu så rikligt har utgjutit denna välsignelse över oss för att bortta all förbannelse, som har följt oss allt ifrån våra första föräldrar, och eftersom han har låtit Mose förkunnelse ljuda t.o.m. för de otrogna, så att vi nu har överflödande välsignelse - så skall vi uppföra oss så, att man kan säga om oss: Detta är ett välsignat folk!

Apostelns mening är denna: Gud har bevisat er nåd och tagit bort förbannelsen från er och inte tillräknat er den smädelse, med vilken ni har smädat honom, och inte heller straffat er därför, utan i stället gett er en så stor nåd och välsignelse - fastän ni förtjänat idel förbannelse genom er ständiga smädelse av Gud, ty där otro finns, där hädar hjärtat ständigt Gud - så gör också ni på samma sätt, som Gud har gjort mot er, önska inget ont, förbanna inte, gör gott, tala väl t.o.m. då, när man gör er ont, och lid, då orätt sker er.


Logos-mappen