2 Kungaboken 4
Elisas underverk
1 En kvinna som var hustru till en av profetlärjungarna ropade till
Elisa: "Min man, din tjänare, har dött och du vet att din tjänare
fruktade HERREN. Nu kommer hans fordringsägare och vill ta mina båda
söner till slavar." 2 Elisa sade till henne: "Vad kan jag göra
för dig? Säg mig vad du har hemma?" Hon svarade: "Din tjänarinna
har ingenting annat hemma än en flaska olja." 3 Då sade han:
"Gå och låna kärl av alla dina grannar, tomma kärl
men inte för få. 4 Gå sedan in och stäng igen dörren
om dig och dina söner och häll olja i alla kärlen. När
ett kärl är fullt, så flytta det."
5 Då gick hon ifrån honom. Sedan hon hade stängt
igen dörren om sig och sina söner, bar de fram kärlen till
henne och hon hällde i av oljan. 6 När kärlen var fulla,
sade hon till en av sina söner: "Ge mig ett kärl till." Men han
svarade henne: "Det finns inte något mer kärl." Då stannade
oljeflödet av. 7 Hon gick och berättade detta för gudsmannen.
Han sade: "Gå och sälj oljan och betala din skuld. Sedan kan
du och dina söner leva av det som blir över."
Elisa hos sunemitiskan
8 En dag kom Elisa över till Sunem. Där bodde en rik kvinna,
som övertalade honom att äta hos sig. Så ofta han sedan
kom förbi tog han in där och åt. 9 Då sade hon en
gång till sin man: "Jag har förstått att han som ständigt
kommer över hit är en helig gudsman. 10 Låt oss mura upp
ett litet rum på taket och sätta in en säng, ett bord,
en stol och en ljusstake åt honom, så att han kan ta in där
när han kommer till oss."
11 Så kom han dit en dag och tog in i rummet och lade sig
där. 12 Han sade till sin tjänare Gehasi: "Kalla hit sunemitiskan."
Då kallade han dit henne och hon infann sig där hos tjänaren.
13 Vidare sade han till honom: "Säg till henne: Se, du har haft allt
detta besvär för oss. Vad kan jag nu göra för dig?
Kan jag lägga ett ord för dig hos kungen eller befälhavaren?"
Men hon svarade: "Nej, jag bor ju här mitt ibland mitt folk." 14 Då
frågade han: "Vad kan jag väl göra för henne?" Gehasi
svarade: "Jo, hon har ingen son och hennes man är gammal." 15 Då
sade han: "Kalla på henne." Han kallade på henne. Hon stannade
i dörren, och Elisa sade: 16 "Nästa år vid just den här
tiden skall du ha en son i famnen". Hon svarade: "Nej, min herre, du gudsman.
Inbilla inte din tjänarinna något sådant."
17 Men kvinnan blev havande och födde en son följande
år, just vid den tid som Elisa hade sagt till henne. 18 När
pojken blev större gick han en dag ut till sin far hos skördemännen.
19 Då började han klaga för sin far: "Mitt huvud! Mitt
huvud!" Denne sade till sin tjänare: "Tag honom och bär honom
till hans mor." 20 Han tog honom och förde honom till hans mor. Han
satt i hennes knä till middagstiden. Då dog han. 21 Men hon
gick upp och lade honom på gudsmannens säng, stängde igen
om honom och gick ut.
22 Därefter kallade hon på sin man och sade: "Sänd
till mig en av tjänarna med en åsninna. Jag skyndar mig i väg
till gudsmannen och kommer strax tillbaka." 23 Han sade: "Varför ger
du dig av till honom i dag? Det är ju varken nymånad eller sabbat?"
Hon svarade: "Oroa dig inte." 24 Sedan lät hon sadla åsninnan
och sade till sin tjänare: "Driv på framåt och stanna
inte förrän jag säger till." 25 Så gav hon sig i väg
och kom till gudsmannen på berget Karmel.
När gudsmannen fick se henne på avstånd, sade
han till sin tjänare Gehasi: "Se, där är sunemitiskan. 26
Spring nu och möt henne och fråga: Ni mår väl bra,
du och din man och pojken?" Hon svarade: "Ja." 27 Men när hon kom
upp till gudsmannen på berget, fattade hon tag om hans fötter.
Då gick Gehasi fram och ville driva bort henne. Men gudsmannen sade:
"Låt henne vara, ty hennes själ är bedrövad. Men HERREN
har dolt detta för mig och inte låtit mig få veta det."
28 Och hon sade: "Inte bad jag väl min herre om en son? Sade jag inte
att du inte skulle inbilla mig något?" 29 Då sade han till
Gehasi: "Spänn bältet om livet och tag min stav i handen och
ge dig av. Om du möter någon så hälsa inte på
honom, och om någon hälsar på dig så svara inte.
Lägg sedan min stav på pojkens ansikte."
30 Men pojkens mor sade: "Så sant HERREN lever och så
sant du själv lever, jag släpper dig inte." Då stod han
upp och följde med henne.
31 Gehasi hade redan gått före dem och lagt staven
på pojkens ansikte. Men inte ett ljud hördes och inget spår
av liv märktes. Då vände han tillbaka och gick emot Elisa
och berättade det för honom och sade: "Pojken har inte vaknat."
32 När Elisa kom in i huset, fick han se att pojken låg
död på hans säng. 33 Då gick han in och stängde
igen dörren om dem båda och bad till HERREN. 34 Han steg upp
i sängen och lade sig över pojken, så att han hade sin
mun på hans mun, sina ögon på hans ögon och sina
händer på hans händer. När han så lutade sig
över honom blev pojkens kropp varm. 35 Därefter gick han fram
och tillbaka i rummet och steg sedan åter upp i sängen och lutade
sig över honom. Då nös pojken sju gånger, och sedan
slog han upp ögonen. 36 Elisa ropade på Gehasi och sade: "Kalla
på sunemitiskan." Han kallade in henne, och när hon kom in till
honom sade han: "Tag din son." 37 Då kom hon fram och föll ner
för hans fötter och bugade sig med ansiktet mot jorden. Därefter
tog hon sin son och gick ut.
Döden i grytan
38 Elisa kom tillbaka till Gilgal medan hungersnöd rådde i landet.
När profetlärjungarna satt inför honom, sade han till sin
tjänare: "Sätt på den stora grytan och koka något
till soppa åt profetlärjungarna." 39 En av dem gick ut på
marken för att plocka något grönt. Då fick han se
en vild slingerväxt, och av den plockade han sin mantel full med något
som liknade gurkor. När han kom in, skar han sönder dem och lade
dem i soppgrytan, utan att veta vad det var. 40 De öste upp åt
männen för att de skulle äta. Men så snart de hade
börjat äta av soppan, skrek de till och sade: "Döden är
i grytan, du gudsman!" Och de kunde inte äta. 41 Då sade han:
"Hämta lite mjöl!" Han kastade det i grytan och sade: "Ös
upp åt folket och låt dem äta." Och inget skadligt fanns
nu mer i grytan.
Etthundra mättas
42 Det kom en man från Baal-Salisa och han hade med sig förstlingsbröd
åt gudsmannen, tjugo kornbröd och ax av grönskuren säd,
i sin påse. Då sade Elisa: "Ge det åt folket att äta."
43 Men hans tjänare sade: "Hur skall jag kunna sätta fram detta
till etthundra män?" Han sade: "Ge det åt folket att äta,
ty så säger HERREN: De skall äta och få över."
44 Då satte han fram det till dem, och de åt och fick över,
så som HERREN hade sagt.