2 Krönikeboken 31
Reformarbetet fortsätter
1 När allt detta var över, drog alla israeliter som hade varit
där ut till Juda städer och slog sönder stoderna, högg
ner aserorna och bröt ner offerhöjderna och altarna i hela Juda,
Benjamin, Efraim och Manasse, till dess att de hade gjort slut på
dem. Sedan vände alla Israels barn tillbaka till sina städer,
var och en till sin besittning.
2 Hiskia gav befallning om prästernas och leviternas avdelningar,
allteftersom de tillhörde den ena eller den andra avdelningen, så
att både präster och leviter fick sina bestämda uppgifter,
antingen det gällde att bära fram brännoffer eller gemenskapsoffer
eller att förrätta gudstjänst och tacka och lovsjunga i
portarna till HERRENS boning. 3 Kungen gav en del av det han ägde
till brännoffren, nämligen till brännoffer morgon och kväll
och till brännoffer på sabbaterna, vid nymånaderna och
högtiderna, så som det var skrivet i HERRENS lag. 4 Och han
befallde folket som bodde i Jerusalem att ge prästerna och leviterna
deras del, för att de skulle kunna hålla fast vid HERRENS undervisning.
5 När denna befallning blev känd, gav Israels barn
en riklig förstlingsgåva av säd, vin, olja och honung och
av all gröda på marken. De förde fram tionde av allt i
riklig mängd. 6 Och de av Israel och Juda som bodde i Juda städer
förde också fram tionde av nötboskap och småboskap,
liksom tionde av de heliga gåvor som helgades åt HERREN, deras
Gud, och lade dem i högar. 7 I tredje månaden började de
att lägga upp högarna, och i sjunde månaden var de färdiga
med det. 8 När Hiskia och hans furstar kom för att se högarna,
välsignade de HERREN och hans folk Israel. 9 Och Hiskia frågade
prästerna och leviterna angående högarna. 10 Då svarade
översteprästen Asarja, av Sadoks hus, och sade: "Sedan man började
föra fram offergåvan till HERRENS hus, har vi ätit och
blivit mätta och ändå fått mycket över, för
HERREN har välsignat sitt folk. Det som är kvar är denna
stora rikedom."
11 Hiskia befallde då att man skulle inreda förrådsrum
i HERRENS hus, och man inredde sådana. 12 I dem förde man noggrant
in offergåvan och tiondet och de heliga gåvorna. Leviten Konanja
hade huvudansvaret för arbetet, och hans närmaste man var hans
bror Simei. 13 Jehiel, Asasja, Nahat, Asael, Jerimot, Josabad, Eliel, Jismakja,
Mahat och Benaja var tillsyningsmän under Konanja och hans bror Simei
enligt beslut av kung Hiskia och Asarja, fursten i Guds hus. 14 Leviten
Kore, Jimnas son, som var dörrvaktare på östra sidan, hade
uppsikten över de frivilliga gåvorna åt Gud och skulle
fördela HERRENS offergåvor och det högheliga av offren.
15 Vid hans sida i präststäderna fanns Eden, Minjamin, Jesua,
Semaja, Amarja och Sekanja, och de ombesörjde noggrant utdelningen
till sina bröder efter deras avdelningar, lika för gammal som
ung.
16 Undantagna var alla av mankön som var tre år eller
äldre, de som var upptecknade i sina släktregister och som skulle
infinna sig i HERRENS hus för att varje dag utföra de för
den dagen bestämda sysslorna, enligt de åligganden de hade efter
sina avdelningar. 17 Prästernas släktregister var uppgjort efter
deras familjer. Av leviterna var de upptagna som var tjugo år eller
äldre enligt deras särskilda åligganden och avdelningar.
18 I släktregistret skulle de vara upptecknade med alla sina små
barn, hustrur, söner och döttrar, så många de var,
ty de skulle noggrant förvalta det heliga som heligt. 19 För
dem av Arons söner, prästerna, som bodde på utmarkerna
till sina städer, fanns i var särskild stad namngivna män
tillsatta som skulle dela ut till alla av mankön bland prästerna
och till alla de leviter som var upptecknade i släktregistret vad
de hade rätt till.
20 Detta genomförde Hiskia i hela Juda, och han gjorde inför
HERREN, sin Gud, vad som var gott, rätt och sant. 21 Allt han företog
sig när han sökte sin Gud, vare sig det gällde tjänstgöringen
i Guds hus eller lagen och budorden, gjorde han av hela sitt hjärta,
och han var framgångsrik.