1 Samuelsboken 26

David skonar på nytt Sauls liv

1 Sifiterna kom till Saul i Gibea och sade: "David håller sig nu gömd på Hakilahöjden mitt emot ödemarken." 2 Då bröt Saul upp och drog ner till öknen Sif med tretusen utvalda män ur Israel för att söka efter David där i öknen. 3 Saul slog läger på Hakilahöjden som ligger vid vägen mitt emot ödemarken. När David, som uppehöll sig i öknen, märkte att Saul hade kommit efter honom in i öknen, 4 sände han ut spejare och förvissade sig om att Saul hade kommit. 5 Då bröt David upp och gav sig i väg till det ställe där Saul hade slagit läger. David såg platsen där Saul och hans överbefälhavare Abner, Ners son, hade lagt sig. Saul låg nämligen i vagnborgen och folket hade slagit läger runt omkring honom.
 6 David sade till hetiten Ahimelek och till Abisaj, Serujas son, Joabs bror: "Vem vill gå med mig ner till Saul i lägret?" Abisaj svarade: "Jag går med dig ner." 7 David och Abisaj kom till folket om natten och såg Saul ligga och sova i vagnborgen med sitt spjut nerstött i marken invid sitt huvud. Abner och folket låg runt omkring honom. 8 Då sade Abisaj till David: "Gud har i dag överlämnat din fiende i din hand. Låt mig nu spetsa fast honom i marken med spjutet. En enda stöt räcker, jag skall inte behöva ge honom mer än den." 9 Men David svarade Abisaj: "Du får inte döda honom. Vem kan ostraffad räcka ut sin hand mot HERRENS smorde?" 10 David sade vidare: "Så sant HERREN lever: HERREN skall själv slå honom, antingen när hans dag kommer och han dör, eller han drar ut i krig och blir dödad. 11 Men HERREN förbjude att jag skulle räcka ut handen mot HERRENS smorde. Men tag nu spjutet som står vid hans huvud och krukan med vatten och låt oss gå vår väg." 12 Så tog David spjutet och krukan med vatten, som stod vid Sauls huvud, och sedan gick de sin väg. Men ingen såg eller märkte det eller vaknade, utan alla sov, ty HERREN hade låtit en tung sömn falla över dem.
 13 När David hade kommit över på andra sidan, ställde han sig på toppen av berget, långt därifrån, med ett stort avstånd mellan dem. 14 David ropade till folket och till Abner, Ners son: "Vill du inte svara, Abner?" Abner svarade: "Vem är du som ropar till konungen?" 15 David sade: "Du är ju en man som inte har sin like i Israel. Varför har du då inte vakat över din herre, konungen? En av folket har ju kommit för att förgöra konungen, din herre. 16 Det du har gjort är inte bra. Så sant HERREN lever, ni förtjänar att dö, därför att ni inte har vakat över er herre, HERRENS smorde. Se nu efter: Var är konungens spjut och krukan med vatten, som stod vid hans huvud?"
 17 Då kände Saul igen Davids röst och sade: "Är det inte din röst, min son David?" David svarade: "Jo, det är min röst, min herre och konung." 18 Och han fortsatte: "Varför förföljer min herre sin tjänare så? Vad har jag då gjort och vad ont kan du finna hos mig? 19 Må nu min herre och konung höra sin tjänares ord: Om det är HERREN som har eggat upp dig mot mig, så låt honom få känna doften av en offergåva. Men om det är människor, så må de vara förbannade inför HERREN, för de har nu drivit bort mig, så att jag inte får uppehålla mig i HERRENS arvedel. De säger: Gå bort och tjäna andra gudar! 20 Låt nu inte mitt blod falla på jorden fjärran från HERRENS ansikte! Israels kung har ju dragit ut för att leta efter en enda liten loppa, som när man jagar rapphöns i bergen." 21 Då sade Saul: "Jag har syndat. Kom tillbaka, min son David, för jag vill inte mer göra dig något ont, eftersom mitt liv i dag har varit dyrbart i dina ögon. Se, jag har handlat dåraktigt och grovt misstagit mig."
 22 David svarade: "Här är konungens spjut. Låt nu en av dina män komma över hit och hämta det. 23 HERREN skall löna var och en efter hans rättfärdighet och trofasthet. HERREN gav dig i dag i min hand, men jag ville inte räcka ut handen mot HERRENS smorde. 24 Liksom ditt liv i dag har varit dyrbart i mina ögon, så må också mitt liv vara dyrbart i HERRENS ögon, så att han räddar mig ur all nöd." 25 "Välsignad vare du, min son David!" sade Saul till David. "Vad du företar dig skall du också kunna utföra." Därefter gick David sin väg och Saul vände tillbaka hem igen.