De historiska böckerna Josua Boken omspänner tiden omkring 1406-1375 f. Kr. Huvudgestalten är den militäre ledaren och statsmannen Josua ("Herren är frälsning"). Han fick kallelsen och uppdraget av Gud (4 Mos 27:15-21, 5 Mos 31:1-8 att efter Moses död leda folket in i Kanaans land. Betydelsen av "Mose lagbok" betonas starkt (1:7 f, 8:34 f, 23:14). Om folket överger Herren, förlorar det landet och Herrens välsignelse (23:15 f, 24:20).   Domarboken Domarboken omspänner tiden efter Josuas död, från omkring 1375 f. Kr. fram till Samuel och monarkins början med kung Saul omkring 1050 f. Kr. Boken har fått sitt namn efter de många domare (militära och politiska ledare) som trädde fram till Israels räddning mot olika folk. Några av dem var Otniel mot arameerna ca 1375-1367 (3:7-11), Ehud mot moabiterna ca 1327-1309 (3:12-30), Debora mot kananeerna ca 1229-1209 (4:1-5:31), Gideon mot midjaniterna ca 1169-1162 (6:1-8:32), Jefta mot ammoniterna ca 1096-1090 (10:6-12:7), och Simson mot filisteerna ca 1075-1055 (13:1- 16:31).   Rut Bokens händelser utspelar sig under domartiden, 1:1 (se inledningsnot i Domarboken). Den skildrar hur moabitiskan Rut kommer att bosätta sig i Betlehem (1:1-22), hur hon möter sin blivande man (2:1-23) och blir hans hustru (3:1-4:17) och därmed stammoder till David (4:18-21).   Samuelsböckerna De två böckerna, i grundtexten en enda bok, omspänner tiden mellan Samuels födelse omkring år 1100 f. Kr. till slutet av kung Davids regeringstid år 970 f. Kr. I Första Samuelsboken möter vi den siste domaren i Israel, Samuel, och Israels förste kung, benjamiten Saul, under ett dramatiskt skede i Israels historia. Andra Samuelsboken domineras av Sauls efterträdare från Juda stam, kung David och Israels expansion med Jerusalem som huvudstad.   Kungaböckerna Böckerna, i grundtexten en enda bok, skildrar ca 400 år av Israels historia, från kung Davids sista år, 970 f. Kr. till Jerusalems förstöring och fångenskapen i Babylon år 586 f. Kr. Efter kung Salomos död delades landet år 930 f. Kr. i Juda (Sydriket) och Israel (Nordriket). Nordriket bestod i 210 år. Här verkade bland andra profeterna Elia, Elisa, Hosea, Jona. Från ca 740 f. Kr. angreps Nordriket flera gånger av Assyrien. Nordrikets huvudstad Samaria intogs 722 f. Kr. och folket bortfördes från landet. Sydriket bestod ca 345 år. Här verkade bland andra profeterna Jesaja, Jeremia, Joel, Mika, Sefanja, Nahum, Habackuk. Åren 605, 597 och 586 f. Kr. angreps Juda av den babyloniske kungen Nebukadnessar och folket bortfördes till Babel. Ett huvudsyfte med Kungaböckerna är att visa hur Israel och Juda ständigt bröt förbundet med Gud (2 Kung 17:7-23, 18:10-12, 21:1-24) och att Guds dom därför var oundviklig.   Krönikeböckerna Författaren, sannolikt Esra, har utgått från många källor, bla från Samuels- och Kunga-böckerna, när han på 400-talet f. Kr. skriver ner sin skildring av främst Judarikes historia. Verket, i grundtexten en enda bok, omfattar hela Israels historia alltifrån Adam, men det mesta i böckerna utspelar sig från ca 1000 f. Kr. till 538 f. Kr. I centrum står David och Salomo och flera av de gudfruktiga kungarna i Juda rike.   Esra -- Nehemja Händelserna i böckerna Esra och Nehemja utspelar sig mellan åren 538-433 f. Kr. Persien var ledande stormakt efter att ha besegrat Babylonien år 539 f. Kr. Perserkungen Koresh tillät judarna (538 f. Kr.) i Babylonien att återvända till Jerusalem för att bygga upp templet. Tempelbygget kom dock av sig, men genom ett nytt dekret av perserkungen Darejaves I år 520 f. Kr. påbörjades tempelbygget igen och stod färdigt 516 f. Kr. I sjuttio år förblev Jerusalems murar ouppbuggda. Prästen Esra anlände till Jerusalem år 458 f. Kr. Genom fullmakt från perserkungen Artasasta (grek. Artaxerxes) kunde också Nehemja, hovmästare hos perserkungen, resa till Jerusalem 445 f. Kr., och tack vare Nehemja blev murarna uppbyggda. Under den tidrymd som dessa böcker omfattar verkade även profeterna Haggai, Sakarja och Malaki.   Ester Bokens händelser utspelar sig under perserväldets tid då Ahasveros (grek. Xerxes I) var kung, 486-465 f. Kr. Boken skildrar hur ett allvarligt angrepp mot judarna i Persien och staden Susan misslyckades, till vars minne man sedan dess firar Purimfesten.