[Inledning] [Företal]
[Första delen: Guds tio bud] [Andra delen: Om tron]
[Tredje delen: Fader vår: | Första | Andra | Tredje | Fjärde | Femte | Sjätte | Sista]
[Fjärde delen: Om dopet] [Femte delen: Om altarets sakrament]

Tredje delen: Fader vår (5/8)

Forts. från föreg. sida

Fjärde bönen

71] Vårt dagliga bröd giv oss i dag.

72] Här må vi nu tänka på den fattiga brödkakan, på vår kropps och vårt timliga livs nödtorft. Ty när du talar och beder om dagligt bröd, så beder du tillika om allt, som hör med till att hava och njuta sitt dagliga bröd, och tvärtom beder du om hjälp emot allt, som hindrar dig därutinnan. Därför måste du väl öppna och utbreda dina tankar, icke låta dem stanna vid bakugnen eller mjöllåren, utan föra dem ut till det vida fältet och hela det land, som bär och frambringar det dagliga brödet och allsköns näring. Ty om Gud icke läte säd växa på marken samt välsignade den, så skulle vi aldrig få taga något bröd ur ugnen eller hava något att lägga på bordet.

73] Och för att vi nu må fatta oss kort, så vill denna bön innesluta i sig allt, som hör till detta livet här i världen, då vi ju blott för dess skull behöva det dagliga brödet. Nu hör dock till livet icke allenast, att vår kropp har föda, kläder och annan nödtorft, utan också att vi få vandra i frid och ro bland de människor, i vilkas mitt vi röra oss och hava vår dagliga handel och vandel samt allehanda umgängelse, med ett ord allt som rör såväl umgänget i hem och bland grannar som ock det borgerliga livet och styrelsen. Ty där dessa båda lida förfång, så att de icke ha sitt jämna förlopp, där drabbas också det som för livet är nödvändigt av skada, så att det till slut icke kan uppehållas. 74] Därför är det väl framför allt av nöden att bedja för världslig överhet och styrelse, varigenom Gud i synnerhet uppehåller vårt dagliga bröd och allt som hör till detta livets behag. Ty även om vi av Gud hava fått allt gott i överflöd, så kunna vi dock icke behålla eller tryggt och glatt bruka något därav, om han icke giver oss ett stadigt och fredligt regemente. Ty där det råder ofrid, kiv och krig, där är det dagliga brödet redan borta eller åtminstone inskränkt.

75] Därför hade man allt skäl att i varje god furstes sköld i stället för ett lejon eller en krans sätta ett bröd eller därmed prägla myntet, för att så erinra både fursten och undersåtarna, att vi genom överhetens ämbete hava skydd och fred och att vi det förutan icke vare sig komma i åtnjutande av eller behålla vårt dagliga bröd. Därför äro ock de styrande värda, att vi på allt sätt hedra dem och därjämte giva dem vad vi böra och kunna då vi ju blott tack vare dem i frid och ro kunna njuta av vad vi äga, medan vi eljest icke skulle få behålla ett enda öre. Därjämte böra vi ock bedja för dem, att Gud genom dem måtte giva oss än mera välsignelse och gott.

76] Sålunda är nu i korthet angivet och visat, huru vitt denna bön sträcker sig, nämligen till alla områden i detta livet. Av detta skulle kanske någon vilja göra en lång bön och med många ord uppräkna alla de stycken, som höra hit. Vi bedja ju t.ex. därom, att Gud måtte giva oss mat och dryck, kläder, hus och hem och en frisk kropp, dessutom att han måtte låta säden och frukterna på fältet växa och frodas; vidare att han ville förhjälpa till en god hushållning därhemma samt giva och bevara åt oss from maka, fromma barn och tjänare, låta vårt arbete, hantverk och vad vi må hava för syssla röna framgång och lyckas, förläna oss trogna grannar och goda vänner m.m. 77] Sammaledes att han åt kejsare, konungar och alla stånd och i synnerhet åt vår landsfurste, åt alla rådsherrar, överhetspersoner och ämbetsmän måtte giva vishet, kraft och lycka till att väl regera och vinna seger gentemot turkar och alla fiender; att han måtte förläna undersåtar och menige man att i lydnad, frid och endräkt leva tillsamman; 78] vidare att han måtte bevara oss för allehanda skada till liv och uppehälle, för oväder, hagel, eld, vatten, gift, pest, förlust av boskap, krig och blodsutgjutelse, dyrtid, skadliga djur, onda människor o.s.v. 79] I fråga om detta allt är det nyttigt, att det hos de enfaldiga inskärpes, hurusom både det och liknande måste av Gud givas och av oss utbedjas.

80] Framför allt är emellertid denna bön riktad mot vår farligaste fiende, djävulen. Ty all hans diktan och traktan går ut därpå att fråntaga oss och vålla avbräck i allt detta, som vi fått av Gud. Och han nöjer sig icke med att hindra och förstöra det andliga regementet, därigenom att han med sina lögner förför själarna och bringar dem i sitt våld, utan han söker även omöjliggöra och förhindra, att överhuvud någon styrelse eller någon ärlig, fredlig samvaro består på jorden. Därför ger han upphov till så mycket, kiv, mord, uppror och krig, vidare till oväder och hagel för att skada grödan och boskapen samt förpesta luften m.m. 81] Allt som allt gör det honom ont, att någon från Gud får så mycket som ett stycke bröd och äter detta i frid. Och om det stode i hans makt och om icke vår bön – näst Gud – hindrade honom, så skulle vi förvisso icke äga ett strå på våra fält, icke ett öre i huset, ja, icke en timme behålla livet – i synnerhet de som hava Guds ord och gärna skulle vilja vara kristna.

82] Se, med detta vill Gud visa oss, huru han tager sig an all vår nöd och trofast sörjer också för vårt timliga uppehälle. 83] Och ehuru han rikligen giver och uppehåller sådant även åt de gudlösa och onda, så vill han dock, att vi bedja därom, på det att vi må erkänna, att vi mottaga det ur hans hand, och däri skönja hans faderliga godhet mot oss. Ty om Gud drager sin hand tillbaka, så kan ingenting trivas och hava bestånd, såsom man ju dagligen ser och förnimmer. 84] Vilket elände är det icke nu i världen blott med det falska myntet, ja, med daglig fördyring och uppskörtning i allmän handel, köpmanskap och arbete ifrån deras sida, som efter sitt godtycke förtrycka de stackars fattiga och undandraga dem deras dagliga bröd! Detta måste vi visserligen finna oss i, men de må se sig före, att de icke ställa sig utanför den allmänna bönen, och taga sig till vara, att detta stycke i Fader vår icke vänder sig emot dem.

Forts. på nästa sida